Hand in glove

Innerst inne har jag alltid tyckt att folk som särskriver måste vara lite korkade...?
Dom borde väl annars märka hur dumt det ser ut?
Såg en annons idag t.ex: Pojk cykel till salu. Med bild på en blå cykel.
Jag hade god lust att svara: Cykeln ser ut att vara för liten. Men kan man få se foto på pojken?
I engelskan särskrivs det hela tiden. Dom får andnöd eller tillfällig dyslexi när dom ser våra långa ord, som tex föräldrastödskonferenstema eller nagellacksborttagningsmedelsflaska.
När jag skriver på engelska får jag tänka om och dra isääär.. Har man en mycket liten hjärna som redan är hårt ansträngd kan det hända att det blir tillfällig kortslutning. Som när jag råkade skriva till dottern och frågade vilka Gardell böcker hon läst. Fyyyy på mig!

Andra felskrivningar som stör mig:
Bibliotikarie. Har ni nånsin hört talas om bibliotik?
Lungt.  Aargh, jag får krupp och blodstörtning på samma gång!
Jämnlikhet. Ska det vara så himla svårt med lite jämlikhet?

Jag fnissade styggt häromdagen när jag såg annonsen som en lokal sverigedemokrat satt in på kommunens nätanslagstavla. Han både särskrev och hade svårigheter med kommatering och stavning, skrev sitt namn med små bokstäver och började sedan nästa ord med omotiverade versaler. Där blev mina fördomar både om sverigedemokrater och särskrivare infriade på en gång.

Dagens utbrott: Hade planerat att göra Jansson för första gången sedan D flyttade in. Ansjovisen var redan inhandlad av D. En megastor burk. Japp, här blir mycket Jansson tänkte jag så vi skalade massor av potatis och skivade loads of lök. När allt var klart öppnade jag burken och fick till min fasa se att han köpt - hela ansjovisar! Vad tusan gör man med hela ansjovisar undrade jag panikslaget. I don´t do fiskrensning. Jag fiskar inte av två orsaker: Jag vill inte döda och jag vägrar att rensa. Never have and never will.
Jag googlade Rensa ansjovis och hittade en sida med instruktioner. Det gav inte så mycket kan jag säga. Eller så är jag bara kass. Jag försökte lossa på skinnet och ta bort filéerna från benen men dom var så små och det var så halt och äckligt att det mest blev en slemmig fiskmassaker.
Dessutom hade dom ögon. Matta, sorgsna ögon. Jag tycker inte om att se ögonen på det jag ska äta, kalla mig hycklare if you will. 
På sidan om ansjovisrensningen stod det: "En del anser att hel ansjovis är den enda äkta sorten. Den smakar lite mer och ser trevlig ut på smörgåsbordet."
Jag undrar bara vad det är för perverterade hemmafrufascister som tycker att det är värt tid och möda att stå och pilla med äckligt fiskgojs på fingrarna istället för att bara öppna en burk och pytsa ner dom i formen?

Dagens glädjeämne: Vitsippor. Äntligen är det vår!

Morgnar är verkligen inte min grej. Särskilt måndagmorgnar då. Gäsp.
Idag råkade det bli curry på morgonens fruktsallad... Rekommenderas inte.

På tal om curry, minns ni dom här?