Jag är inget större fan av samlor. Äter max en om året. Om jag måste sätta i mig massa kalorier väljer jag hellre något som jag verkligen gillar. Som typ allt med choklad i.
D däremot har tagit dem till sitt hjärta och fullständigt älskar dem. Så eftersom det är fettisdag idag gick han till bageriet för att inhandla en. Kom hem med två för - medelålders man som köper en enda semla, how sad and lonley verkar det? Inte det minsta tyckte jag. Men föralldel. Finns det semla hemma är inte jag den som är den.
Eftersom D har blivit alldeles försvenskad tände han ljuslyktor. Did you fart? frågade jag misstänksamt först, vis av tidigare erfarenheter, men nej semlorna skulle plåtas först.
D däremot har tagit dem till sitt hjärta och fullständigt älskar dem. Så eftersom det är fettisdag idag gick han till bageriet för att inhandla en. Kom hem med två för - medelålders man som köper en enda semla, how sad and lonley verkar det? Inte det minsta tyckte jag. Men föralldel. Finns det semla hemma är inte jag den som är den.
Eftersom D har blivit alldeles försvenskad tände han ljuslyktor. Did you fart? frågade jag misstänksamt först, vis av tidigare erfarenheter, men nej semlorna skulle plåtas först.
När väl fotograferingen var gjord högg jag in på sedvanligt vis.
1. Lyfte locket för att äta det varpå både jag, bordet och datorn blev helt täckt av dammande florsocker.
2. Skrapade bort mer än hälften av grädden. För stora mängder vispgrädde är lite äckligt.
3. Letade förtvivlat efter den nästintill obefintliga mandelmassan.
4. Åt upp resten av bullen som smakade gott av kardemumma. Men för stor.
Rätt bortkastat på mig med andra ord,
När jag var klar hade D fortfarande inte smakat på sin. Han satt och skrev på sitt facebookinlägg om "lovely semla buns". Ty det är så vi firar högtidsdagar i vårt hem. Genom sociala medier. And THAT is truly sad.
1. Lyfte locket för att äta det varpå både jag, bordet och datorn blev helt täckt av dammande florsocker.
2. Skrapade bort mer än hälften av grädden. För stora mängder vispgrädde är lite äckligt.
3. Letade förtvivlat efter den nästintill obefintliga mandelmassan.
4. Åt upp resten av bullen som smakade gott av kardemumma. Men för stor.
Rätt bortkastat på mig med andra ord,
När jag var klar hade D fortfarande inte smakat på sin. Han satt och skrev på sitt facebookinlägg om "lovely semla buns". Ty det är så vi firar högtidsdagar i vårt hem. Genom sociala medier. And THAT is truly sad.