Dagens i-landsproblem.
Jag porrsurfar nästan dagligen på Hemnet. Drömmer om sekelskiftesvillor med snickarglädje och lummiga trädgårdar, eller supermoderna hus med hisnande sjöutsikt. En nyrenoverad gammaldags lägenhet med kakelugnar och atmosfäär...
Vi trivs ju jättebra där vi bor nu. Mitt i centrala stan.
Det finns två ingångar till huset, från två olika gator.
På ena gatan ligger restauranger, barer, caféer och ett otal frisersalonger.
Om jag väljer att gå ut via andra gatan ligger affärsgallerian bara ett stenkast bort.
För att komma till stadens ena biograf behöver jag bara korsa gatan.
Om jag ska gå på den andra bion måste jag släpa mig ytterligare 25 meter...
3 minuters promenad till jobbet. 5 minuter från järnvägsstationen och pendeltåget till Göteborg när jag vill ha lite mer än småstadsutbudet.
10 minuters promenad till parker, skogar och sjöar. Det bästa av två världar!
Det enda jag saknar, förutom några fler kvm, är en balkong eller uteplats. Bara på sommaren, resten av året lider jag inte av det. Men varma dagar känns det lite begränsande.
Problemet är bara att jag och D drömmer om olika saker.
Han vill bo i ett hus mitt i skogen vid en sjö, utan några grannar inom synhåll.
Jag vill bo centralt, känna pulsen.
Jag kan absolut se tjusningen i att bo mitt i naturen. Stillheten, ron, fågelsången.
Att kunna springa ned och bada på ett ögonblicks ingivelse.
Men det är mindre tjusigt att behöva skotta sig fram på vintern, och att vara beroende av bil.
Så nån av oss kommer att behöva kompromissa.
Det är lite synd om honom men livet är hårt och orättvist...
jag har samma issues m min man. han vill bo i ett hål i marken i oregon, men jag tänker att om man ändå skulle emigrera så borde man ju se nåt annat än träd och skit som redan finns här.
skriven