Västtrafiks lokaltågvärdar är verkligen snälla och tålmodiga. Idag hade jag nöjet att sitta bakom ett gäng tuggummismackande, skrikflabbande fjortisar som överröstade alla andra i vagnen under hela resan (40 plågsamt evighetslånga minuter). Tack och lov för iPods... När tågvärden kom för att kontrollera biljetterna efter första stoppet rusade de upp som en jagad buffelhjord för att registrera sina kort i maskinen. Utom en som antagligen inte orkade lyfta röven och tugga tuggummi på samma gång, utan bad kompisen stämpla åt henne. Tågvärden sa inte ett enda ord om deras uppenbara försök att smita från betalningen vilket jag tyckte var fint av honom. Men lite mesigt.
Några stationer senare klev däremot "riktiga" biljettkontrollanter på och de såg minsann inte ut att lägga fingrarna emellan så tur för fjortisarna att de träffade den snälla tågvärden först. Den ena kontrollanten var för övrigt en riktig heting, hubba-hubba... Det var nästan så att jag önskade att jag också försökt tjuvåka, hade inte haft något att bli handcuffed och bortförd av honom, oh no.
(Jag uppfyller nu officiellt två av kriterierna för en gammal tant: Klagar på ungdomen och är en smula gumsjuk.)